![]() Visa bild i full storlek |
Stalotomterna |
|
| Pris: 125 SEK (inkl. 6 % moms) | ||
Boken handlar om en fornlämning som av tradition kallats stalotomt. En stalotomt är ruinen av en hydda som återfinns i stort antal i fjällvärlden, huvudsakligen på den svenska sidan av fjällkedjan, just i den översta fjällbjörkskogen, men bara i ett i nord-sydlig riktning tydligt avgränsat område. Stalotomterna är daterade till sen järnålder och tidig medeltid och företer så särpräglade drag att man knappast kan förväxla dem med något annat fornminne. Av tradition har dessa platser av samerna tillskrivits en mytologisk getalt kallad Stalo, som är ett gammalt samiskt ord för järn: Stalo – 'järnmannen'. enligt sägnen har han redskap och jacka av järn. Han var en främling som kommit till området för att jaga ren, men även bäver nämns. Han var ovänlig mot samerna, han stal renar, men han var också ganska dum och lättlurad enligt sägnerna. Han var mycket rik. Ruinerna av hyddor består bara av en låg sandig jordvall omkring en meter bred, bygd av sanden som grävts ut från golvet innanför, och i mitten vanligen en en ganska stor härd. Golvet är alltid lägre än den omgivande markytan. Det liknar inte något annat i den samiska byggtraditionen. Trots det anser de flesta arkeologer i dag att stalotomten är av samiskt ursprung. Författaren har under många år arbetat tillsammans med den svenske etnologen Rolf Kjellström vid ett antal undersökningar och utgrävningar av dessa grunder. Han förespråkar Kjellströms tolkning att de en gång byggdes av jägare från Hålogaland i norra Norge. Det var då en mycket rik del av landet, rikt av att ha beskattat de svenska samerna som då var jägare. Skatten drevs huvudsakligen in i form av skinn som sedan såldes över hela Europa. Kjellström anser att den samiska traditionen är mycket viktig och har hittat en förbindelse med den fornnorska torvhustraditionen som fanns såväl på Island som vid de nordiska bosättningarna på Grönland och vid l'Anse aux Meadows på Newfoundland. Det är en infallsvinkel som författaren följer djupare i den mer materiella synen på ruinerna. Genom att kritiskt granska de olika argumenten för den samiska tolkningen underkänner han dem. Titel: Stalotomterna. En kritisk granskning av forskningsläget rörande en omdiskuterad fornlämningstyp |
||

