|
Detta nummer har ingen tematisk uppläggning utan innehåller fristående uppsatser. Två behandlar ur kulturgeografisk respektive kvartärgeologisk synvinkel förhistorisk odling och bosättning i Västsveriges skogsbygder. De därpå följande uppsatserna berör vikingatid och medeltid; den ena tar till förnyad diskussion upp den gamla frågan varför finns det så många runstenar i och vid våra kyrkor?, medan den andra är en fyllig redogörelse för forskning om medeltidens husbyggnadskonst i Sverige. I de avslutande uppsatserna behandlas dels ett agrart kolonisationsprojekt i de nyerövrade svenska Ingermanland på 1620-talet, dels den snabbt växande, sydnorrländska frikyrklighetens byggenskap under 1800-talets senare del och 1900-talets början.
Innehåll
Göran Dahlbäck
Inledning
Catharina Mascher
Västsveriges skogsbygder ett område med storskalig förhistorisk odling
Leif Björkman
Vad kan en jordmånsprofil säga om vegetiaton och markutnyttjande? Exemplet Rösered i Västergötland
Lars Wilson
Runstenar, tingsplatser och kyrkobyggande
Jan-Erik Augustsson
Medeltida husbyggande i Sverige
Kaj Janzon
Aristokraten och hans bönder. Karl Karlsson Gyllenhielms kolonisationsprojekt i 1620-talets Ingermanland
Inger-Britt Holmblad
Ett mindre gudligt trähus. Från bönehus till frikyrka i södra Norrland
Litteratur och debatt
Recensioner
Ländlicher Hausbau in Skandinavien
Av Per H Ramqvist
Township and territory
Av Michael Jones
Anmälningar
Från romantik till nygotik
|