|
|
|
|
|
 |
Andersson, Pettersson, Lundström och ... BeachmanOm nordiska efternamn i sin europeiska omgivningEva Brylla |
Pris: SEK 120 + porto.
 beställ! SWEDISH SCIENCE PRESS Box 118, SE-751 04 Uppsala SWEDEN Telefon: +46 (0)18-36 55 66 Fax: +46 (0)18-36 52 77 ISBN 978-91-976381-6-6 |
Varför har vi efternamn? Systemet med fasta släktnamn, som är den äldre termen, fick fäste i delar av Europa omkring 100-talet. Syftet med ärftliga efternamn har bl.a. varit att håla samman familjen. Det har också funnits ett behov av att identifiera och registrera människor.
I stora delar av Norden uppstod bruket betydligt senare, under 1500- och 1600-talen. På Island är den gamla seden med patronymiikon/metronymikon (fars- och morsnamn) fortfarande levande. Vad är det som gör att efter namn som Bredström och Dalén kan sägas vara typiskt svenska? Skiljer sig de nordiska efternamnen från dem i Tyskland och England? Detta och mycket annat besvaras i denna bok, som i populär form ger en samlad översikt över uppkomsten och bruket av efternamn i Sverige, i de övriga nordiska länderna samt i Tyskland och England.
Eva Brylla är docent i namnforskning vid Uppsala universitet och har tidigare varit forskningschef vid Namnavdelningen, Institutet för språk och folkminnen. Sedan 1994 är hon språklig rådgivare åt Patent- och registreringsverkets namnenhet. Hon är också representant i Namnlängdskommittén och medredaktör i den nordiska tidskriften för personnamn, Studia anthroponymica Scandinavica.
|