|
|
|
|
|
|
KOSMOS 2003innehåller artiklar om aktuell fysik. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Pris: SEK 50 + porto.
 beställ! SWEDISH SCIENCE PRESS Box 118 SE-751 04 Uppsala SWEDEN Telefon: +46 (0)18-36 55 66 Fax: +46 (0)18-36 52 77 ISBN 91-86992-22-8 Kosmosredaktionen Fysikum Box 530 751 21 Uppsala Fax: 018 18 35 24 |
Innehåll: Per Carlsson: Nobelpriset i fysik 2002 Per Olof Hulth, Christian Walck: Neutriner som budbärare från Kosmos Imre Paszit: Att Mäta tomrum med antimateria och segla på Fermihavet - positronannihilationsspektroskopi Staffan Yngve: Fysiken integrerar invadrare C G Ribbing: Fotonkristall ger ljus i nya banor Gösta Ekspong: Kärnenergins historiska rötter Ane Håkansson, Staffan Jacobsson-Svärd, Anders Bäcklin: Vad gammastrålning kan berätta om kärnbränsle Svenska Fysikersamfundet. Jorden befinner sig i ett ständigt flöde av kosmiska partiklar och annan strålning. Årets nobelpristagare har använt universums minsta beståndsdelar för att öka förståelsen för det allra största: solen, stjärnorna, galaxerna och supernovorna. Den forskning som ligger bakom 2002 års nobelpris i fysik handlar om att detektera neutrinostrålningen respektive röntgenstrålningen från kosmos. Den beskrivs i Kosmos 2003. Neutrinopartikeln har med sina märkliga egenskaper förundrat oss sedan den infördes av Pauli för att bevara energin i betasönderfallet. I en annan av årets artiklar redovisas det fascinerande arbetet att med detektorer nedsänkta i Antarktis islager fånga neutriner. Att mäta på materia är en sak, men att mäta på små tomrum i denna är en annan. Positroner - elektronernas antipartiklar - kan användas i materialforskningen genom att de kan finna saknade atomer, och därigenom ger en ny, känslig metod. Fysiken integrerar invandrare. Ett unikt projekt genomföres vid Uppsala universitet. Sedan slutet av 80-talet har fotonkristaller fascinerat ett växande antal forskare inom ett flertal ämnesområden och också väckt förhoppningar om nya tekniska framsteg inom optoelektroniken. Kärnenergins historia får en ny belysning i en av årets artiklar som är skriven av en forskare som själv har deltagit i denna intressanta utveckling. Einsteins berömda formel för energin spelade ingen roll alls under de avgörande, inledande åren i början av 1900-talet. Det är naturligtvis mycket viktigt att ha kontroll över det utbrända kärnbränslet från reaktorer. Metoder har nu utarbetats för att med hjälp av den utsända gammastrålningen skapa sig en bättre bild av bränslets sammansättning mm. Red. John-Erik Thun och Leif Karlsson
KOSMOS 2008 kostar för medlemmar i Svenska Fysikersamfundet 225 kr (för övriga 250 kronor).
|