|
|
|
|
|
|
KOSMOS 2007innehåller artiklar om aktuell fysik. Redaktör Leif Karlsson |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Pris: SEK 250 + porto.
 beställ! SWEDISH SCIENCE PRESS Box 118 SE-751 04 Uppsala SWEDEN Telefon: +46 (0)18-36 55 66 Fax: +46 (0)18-36 52 77 ISBN 978-91-86992-17-0 Kosmosredaktionen Fysikum Box 530 751 21 Uppsala Fax: 018 18 35 24 |
Innehåll: Lars Bergström och Per Carlsson: Nobelpriset i fysik 2006 Ulf Danielsson: Inte bara en teori för allt Staffan Yngve: Erike Walles, fysikern som gick sin egen väg mot avgrunden Gunnar Tibell: Internationella fysiktävlingar för gymnasister Ulf Uhlhorn: Maxwells relativitetsteori Indrek Martinson: Bengt Edlén och hans livsverk Jörgen Sjöström: Där mikro- och makrokosmos möts – Brownska rörelsen och de första försöken att kvantifiera atomerna Raimund Feifel och Leif Karlsson: Spektroskopi på två elektroner Svenska Fysikersamfundet. Kosmologin fortsätter att göra framsteg och börjar nu genom data från COBE-satelliten och andra nya hjälpmedel bli en precisionsvetenskap. Det är av stor betydelse för ämnet självt men även för angränsande ämnen. Strängteorin är ett sådant ämne inom den teoretiska fysiken, som kanske kan få sina förutsägelser verifierade. COBE-satelliten och dess användning belönades med 2006 års Nobelpris i fysik och artiklar om den och strängteorin inleder detta nummer av Kosmos. Undervisningsfrågor är ständigt aktuella, och i årets Kosmos kommer sådana upp i två olika sammanhang med viss politisk udd. Frågorna kan sägas gälla vem man vill anförtro fysikundervisningen åt och hur undervisningen lyckas sett i ett internationellt perspektiv. Maxwells berömda exkvationer för elektromagnetismen utgör en fast grund inom den klassiska fysiken. Det är förstås välkänt, men mindre känt är kanske att ekvationerna i vissa avseenden tar hänsyn till relativistiska effekter. Sambanden utreds nu i detalj i denna Kosmos. En av atomfysikens verkliga förgrundsgestalter, Bengt Edlén, porträtteras i en artikel, som handlar om hans livsverk. Den atomistiska världsbilden har inte alltid varit accepterad men den fick stöd av många experiment omkring förförra sekelskiftet. Robert Brown och den vätskerörelse som bär hans namn, den Brownska rörelsen, gav betydande stöd för en övergång till dagens atomistiska världsbild. Kosmos avslutas i atomernas och molekylernas värld. Elektronspektroskopin har under sina 50 år blivit en betydelsefull medlem av den spektroskopiska familjen. I ett fotoelektronspektrum "ser" man orbitalerna och kan reda ut elektronstrukturen för varje ämne. Numera går det att med koincidensmedetoder även studera multipel fotojonisation av atomer och molekyler och samtidigt "se" hur molekyler i flerjoniserade tillstånd dissocierar. Hur det går till beskrivs i den avslutande artikeln. Red: Leif Karlsson
KOSMOS 2008 kostar för medlemmar i Svenska Fysikersamfundet 225 kr (för övriga 250 kronor).
|